Livet i bilder

D och mormor

G och pappa

Trollungen

D myser med pappa på uteplatsen

G sover

Mini sover igen

D är busig

Morbror myser med G

Dålig uppdatering.

Jag vet att jag är dålig på att uppdatera. Jag skulle skrivit storyn om hur jag träffade R. Den kommer men tar lite tid att plita ner så jag måste prioritera om lite. Sorry!

Dessutom har jag tagit del av min jornaltext från förlossningen när jag var hos barnmosrkan förra veckan. Jag kanske ska skriva av mig lite om den när jag läst igenom hela igen. Hon tipsade mig om att bearbeta det jag varit med om. Jag får inte börja träna magen än. Hon vill att jag väntar tills jag träffat läkaren som sydde ihop livmodern först. Vi ska dit i slutet av oktober, så jag ska köra mina promenader tills dess. Hon tyckte inte jag skulle hoppa heller så springa är ju dumt då. Får köra ryggövningar hemma och hoppas läkaren ger klartecken så jag kan börja när jag varit där.

För övrigt har maken och jag gett varandra "en kväll i veckan". Min är onsdag. Då får jag bestämma vad jag vill göra med kvällen. Igår fick jag nack och ben-massage. Det var ljuvligt! På fredag är det makens dag. Undrar vad han väljer att göra då;). Nästa onsdag ska jag gå ut och cykla en lång runda. Som jag saknar det!



På tal om nåt helt annat så påminner D mig väldigt mycket om mig själv när jag var liten. Inte så konstigt kanske. Jag sjöng också hela dagarna. Jag hade en favorit melodi som jag ändrade texten till hela tiden. Då var jag klart äldre. 5-6 år sådär. Annars har vi många inspelningar med min hesa krupp-röst från 3- års ålder, då jag själv tryckte på rec knappen på bandspelaren och spelade in:).

Nu kom jag osökt att tänka på Hedvig och Ugglan Helge. Det var mitt favoritprogram och jag sjöng alltid. "Kom och skriv mig det på näsan" Med skorrande R. Roliga minnen:).

Mascara på Maxi och blommor till maken igen.

Jag skulle tagit mig ner till stan och handlat lite smink på Åhlens hade jag tänkt. Jag och Loppan skulle setts men hon är hängig och det är jag också. Ont i magen och svinigt trött. D väckte mig halv 5 och då skulle hon dricka välling och gå upp och leka. Tillslut somnade hon igen halv 8 och jag fick väcka henne halv 9 för att hinna till dagis. Igår em när jag kom dit sov hon fortfarande efter lunchen. Vi hann precis i tid till BVC. Hon var jätte duktig när hon fick sprutan. Nu är hon 86 cm lång och väger 12 kilo. Min stora tös.

G låg i vagnen och sov hela besöket. Hon är så snäll! Nu jollrar hon som bara den och är så social och ska vara med. Snart ska vi hämta storasyster på dagis. 

Vi rullade i väg till Maxi och handlade lite i fm. Det blev blommor till maken igen och jag köpte en mascara till mig. Vem f-n gör det men den andra var så uttorkad. Minns inte när jag köpte ny senast. Jag använder knappt längre. Nu har jag smetat på mest för att prova:).

Nu blir det lite mys med mini innan vi ska rulla iväg till förskolan. Sen får vi se om vi får besök av min mamma som gärna vill höra att D lärt sig säga krokodil och G börjat jollra:).

Nysande mini och ajande kropp

Här är det ont i kroppen och en enorm trötthet. Mini ligger i vagnen sen en timme tillbaka och sover och nyser om vartannat. Liten är på förskolan. Alla barnen rullade precis förbi i vagnar och skulle kolla in bygget här intill. Jag vet att de brukar göra det. Alla älskar dem kranbilar och cementbilar och allt annat spännande där. Jag fick gömma mig bakom väggen så D inte såg mig. Helst av allt ville jag bara springa efter och krama om henne. Ljuvliga barn.

I eftermiddag ska jag ta med D på 18-månaders kontroll. Det innebär vaccinering och det fasar jag alltid för. D har blivit stucken så mkt i sitt korta liv att jag fortfarande kan räkna ärren på hennes lilla kropp. Det är bara att hålla lugnet och behärska sig. D ska inte känna av min oro.

Nu ska jag dricka ur kaffet, borsta gaddarna och amma mini innan mina bröst sprängs. Hoppas hon vill gosa med mig sen. Lilla älskling!

9/11 och BVC

Glömde uppmärksamma årsdagen för terrordåden i USA 2001 igår. Gör det idag istället!

Skänker alla offer och anhöriga en tanke och värme.

Jag har precis varit på BVC, på mammasamtal och kontroll med G. Hon har blivit en riktig tungviktare. 9 veckor gammal, 61 cm lång och 5840g. Hon gillar mammas mat och jag har gott om det, tack och lov.
Det var skönt att få prata om sig själv en stund. Sköterskan vi har är toppen! Känns jätte bra! Vissa dagar registrerar jag inte min egen spegelbild ens. Så jag har ingen aning om jag har tandkräm runt munnen när vi rullar bort till förskolan. MEN det bjuder jag på i så fall:). Prioriterar inte mig själv alls, känner jag!
Imorn ska jag på efterkontroll hos barnmorskan. Hoppas allt ser bra ut. 





Nästa vecka har jag bara onsdag bokat så då ska jag till aktiverum och kolla träning, så jag kan börja köra, förbränning och core. Magmusklerna är knappt närvarande och ryggen tar mycket stryk men det ska vi råda bot på. Maken började på ""Stand up fighting", på Fenix gym förra veckan. Han är redan piggare så jag har blivit så peppad att börja också.



D gick från min famn direkt till Margaretas, förskolläraren, idag. Det är inskolningar denna veckan också, så redan nu på morgonen var det utelek på gården. Det gillar D skarpt!

Mini sover i vagnen så jag unnar mig nog en blund själv också. Rekommendationen från BVC var att vila istället för att städa när G sover. För övrigt har jag fått dille på Sudoko. Har laddat ner en app på telen och spelar innan jag somnar på kvällen. Känns som att hjärnan behöver jobba lite också. Den har varit full av bajs i 1 ½ år så nu får jag locka tillbaka cellerna igen, känner jag! Snart är kropp och knopp i trim, tror jag:)

När D ska hämtas kl 2 blir det en promenad och tur till lekplatsen. Rutchikanan kallar!



(Hjärnceller)

Britt-sommar, Sockerplommon och solkatt!

Så skönt det har varit med helg! I lördags körde mannen och pappa och mamma och lillebror var här och roade de små. I söndags tog mamma och pappa ut D och jag och R fick städat ordentligt medans mini sov. Det var guld värt! Något har hört min önskan, tror jag!:)

Idag har vi varit på bibblan. När vi kom hem och jag rullade in vagnen i hallen somnade D. Mini har sovit sen vi åkte ner i stan kl 10. Jag har precis ätit lunch i godan ro. D fick en slät bulle på väg hem, så det blir sen lunch när hon vaknar. Hon satt och sjöng för de andra resenärerna på bussen. Det var mäkta uppskattat och imponerade på många:).Mitt  sockerplommon och den andra, min lilla solkatt!

Igår pratade jag och maken om när vi träffades. Vi minns det båda som igår. Idag är det Drygt 3 år sedan och vi har redan 2 barn. Tiden går fort när man har roligt(barn:)!

Jag vet inte om jag berättat om när jag träffade R på denna bloggen men jag får väl snart ta och göra det. Det är en riktigt "Mitt livs novell" eller "Starlet" story som jag aldrig tidigare vågat tro på. Får se om jag skriver den imorn.

Nu ska jag passa på att sträcka ut mig på sängen. När barnen vaknar är det full rulle igen. Rutchikanan kallar

Längtar till på onsdag. Då ska jag luncha med en kär väninna.
Njut av britt-sommaren!

Mormor och liten

Mys i soffan

Mini hon växer ur sittern

Närbild på mammas plommon

"Jag trivs bäst här på pappas axel"

Uppdatering och Min man är bäst!

Igår var det jobbigt att lämna D på förskolan. Hon var ledsen. Helgen är lång. Fredag-måndag är ju några dagar. Kl elva träffade jag och G Loppan i stan. Äntligen hade vi tid att prata om allt som hänt senaste tiden, i våra liv. Förra ggn var D med och det är svårt att få pratat då. She steals the show, liksom:). Det var jätte mysigt att träffa Loppan igen. Hon är en riktigt vän. Vill klargöra att hon inte ingår i de som jag känner sviktigt mig. Jag menar barndomsvänner som jag känt nästan hela livet. Vi som delat allt genom åren.


Loppan du vet att jag älskar och uppskattar dig som fan!



Jag stötte på en kompis från förr. Vi har inte setts på minst 2 år. Hennes son är 4 år nu och jag har inte träffat honom sen han var drygt ett. Trist!. Vi pratade också om gamla vänner. Hon har fortfarande kontakt med dem så jag antar att jag gjort nåt fel eftersom jag inte längre prioriteras. Vi satt bara 100 m ifrån varandra men de kunde inte ens komma ner och hälsa och se min sotter. En av dem har inte ens träffat D. De verkar inte bry sig. Ändå skickade jag ett sms igår kväll. För att sträcka ut en sista hand. Fick ingen respons, så nu är det nerlagt för gott! Jag är inte särskilt långsint men enough is enough!!


I morse träffade jag grannen men glömde fråga chans;). Hon är gravid och förbannad ständigt och jämt, säger hon. Påminner om mig själv. Pms dagen lång:):

När jag hämtade D igår hade hon varit på strålande humör så fort jag gick igår. Hon hade sjungit, dansat, showat och ätit två portioner. Så glad jag blir. Idag ville hon stanna i min famn. Hon gnydde lite men gick till Margareta. Sen vinkade vi och slängde pussar genom dörrfönstret.Då log hon bakom nappen. De har börjat med tema. Lilla gruppen som D tillhör har språk som tema. Det är jätte kul. De kör ramsor, ordlekar och sjunger mycket. Hon pratar massor så det har säkert skjutsat igång det ännu mer.

Mannen har klarat sitt teoriprov. Så nu återstår bara körprovet. Det dröjer veckor så han hinner köra lite mer men han vill helst köra upp nu. Jag är så stolt över honom. Han har inte haft mycket tid åt att läsa teori eller köra men han klarar det galant. Ni som skrivit upp vet att det inte är lätt. Dessutom har det blivit ännu svårare senaste åren så jag är mäkta stolt över honom.

Idag kommer min kusin och hälsar på oss. Det ska bli jätte mysigt. Vi behöver också snacka så det passar bra att D är på förskolan. Fast jag saknar henne redan som bara den:).

Avslutar med några bilder...

 

 

D dricker sin yoghurt som jag dricker

mitt kaffe

 

En badboll som gravidmage funkar bra

 

Undrar hur många hon väntar?;)

 

 

Nu vaknar mini så nu ska vi amma och mysa:)

Fast i mangeln och bränsår på låret!

Igår kväll tvättade maken. För att hinna allt på det korta 4-timmars tvättpasset så får man sno sig. Det slutade med att alla sängkläder fastnade i mageln och de sitter där än. Slutet är här för mina slitna, mjuka sängkläder och nygamla får vi bädda med nu hädanefter. R gillar dem inte. De är rosa med blommor på. Inte så unisex kanske:)

D sov en powenapp på 25minuter. Nu är vilan slut. Alldeles strax ska vi ut. Mitt lår är helt sönderbränt efter jag haft laptoppen i knät.

Jag längtar efter lite egentid just nu:).

Bilder

 

G ser så mycket större ut än hon är

 

D provar sin gamla bilstol

 

D leker att hon kör motorcykel, precis

som morfar

 

Trötta pappas två töser

 

 

Syskonkärlek

 

x 2

Del 3

Jag väcktes av en sköterska. När jag tittade upp såg jag min mans fina ansikte och min lilla dotter ligga i baljan. Kunde inte vakna upp till något bättre! Jag hade ont och var enormt trött. Somnade om för att vakna igen efter ett par timmar. Nu ville jag bara upp till förlossningen till mitt barn och min make. Jag fick smärtsillande och rullades upp från uppvaket till rummet jag legat och haft värkar på i så många timmar. Där låg mitt barn i baljan och sov sött. Ljuvligaste synen man kan skåda. Hon såg helt frisk ut. Underbart känsla spred sig i magen och ut i varenda led i kroppen. Maken hade somnat efter att ha rullat runt med dottern i baljan i korridorerna och legat och tittat på henne och haft hennepå sitt nakna bröst. Han sa att läkaren som snittade mig skulle komma upp och berätta vad som hänt. Jag frågade kort om allt gått bra. Ja, det gick bra men det var riktigt oroligt ett tag.

Dansken vars röst jag hört innan jag sövdes kom in i rummet flera timmar senare, då vi blivit flyttade till BB efter vi vaknat upp och fått smörgås och bubbel. Då hade jag haft besök av läkaren som hade tagit beslutet att jag skulle snittas. Hon sa att jag var så oerhört tapper och den mest positiva föderska hon stött på. Det värmde in i själen.

Tillbaka till dansken. Han sa att det var bra jag kände att nåt var fel. Smärtan jag känt kom från llivmodern. Den sprack och när han snittade mig tittade G ut genom sprickan. Hon skrek redan innan han plockat ut henne och hon visade bara friskhetstecken och hade inte alls påverkats negativt av det. Jag andades ut. En procent av tidigare snittade råkar ut för att livmodern spricker vid en andra förlossning. Känns som att jag har oddsen emot mig när jag ska föda fast jag så gärna vill göra det naturligt och flera gånger. Han sa att han lyckats sy ihop livmodern ordentligt och det hade gått bra. Han hade hört från barnmorskan och sköterkan m fl att jag varit enormt positiv och glad i timmar och att alla förstått att det verkligen inte stod rätt till då jag klagade på sån smärta.

Han bad oss överväga noga att skaffa fler barn och konstaterade att då kommer det bli planerat snitt. Han underade om vi hade frågor. Just då var jag både stum och lättad på samma ggn och vi skakade båda på huvudet. Han sa att vi båda skulle få komma på återbesök och ställa ev frågor då. Så skulle han berätta allt igen. Alltid bra att ses igen efter ni fått lite distans. Det känndes skönt att ha framför sig.

Jag hade enorma smärtor i buken kommande dagar. Både i snittet men också i övre delen av magen, där smärtan varit så olidlig. Jag fick starka smärstillande i form av tabletter men bad om exrta sprutor med smärtsillande mellan varven. Jag ammade och det funkade ganska direkt denna ggn ockjså. Vilket var enormt skönt. Jag njöt av att min dotter låg i min famn och jag luktade på hennes tjocka hår och höll henne så ömt och nära jag kunde. Hon sov i min armhåla, tätt intill varje natt. Jag lade bara ner henne i baljan på dagen.

D saknade jag så jag häll på att spricka. Hon var hos mina föräldrar och hade det bra. När de tog med henne för att hälsa på var hon arg och ville inte ens titta varken åt mig eller sin syster. Men jag såg att hon sneglade och glodde stort då hon trodde att jag inget såg. Arma barn. Min stora tös. Herregud hade hon växt en halvmeter och blivit tonåring över en natt eller. Jag kände knappt igen henne där hon satt i mormors knä.

Min lillebror var också med och dag två kom storebror med sin fina familj och vi mötte dem ute i hisshallen. Jag ville bara hålla om D och lukta på hennes lockar och pussa hennes mjuka kind. Men hon ville inte ha mig i närheten. Hon puttade bara bort mig. Mitt hjärta värkte men jag förstod henne samtidigt. Vi hade aldrig lämnat henne mer än ett par timmar. Aldrig över natten.

R var med henne hela dagarna när jag låg på BB men hon sov hos mormor och morfar i tre nätter. Jag hade så ont att R fick hjälpa mig med allt. Jag gick ändå själv. Ville inte bli rullad i nån stol som förra ggn. Jag ville visa att jag var redo att åka hem. Mentalt var jag redan hemma med mina fina barn och min helt fantastiska man men fysiskt skulle jag nog stannat på sjukhuset en vecka.

Veckor av smärtor och noll sömn väntade men jag fick hålla mina barn, ligga(läs sitta) i min säng och känna att vi var en familj och kunde vara privata och landa i lugn och ro.

D har senare förlåtit mig. Hon är avundsjuk på sin syster men hon älskar henne i smyg. Då pratar hon med henne från kanten av vaggan och ger henne nappen när hon gråter och tror att ingen ser. Den rosa morgonrocken jag hade på BB låter hon mig inte ha på mig. Men mitt hjärta har lättat och klumpen i magen har släppt. Mina fina barn är båda friska och min livmoder är ihoplappad och jag känner mig hel. Jag är lyckligast i världen och får se mina underbara töser växa varje dag. Min man har kommit att betyda ännu mer nu och jag ser ljust på vår framtid som 4:a.

Jag är lyckligare än nånsin!

Tröttrumpa, röster från förr och finaste familjen

Tack till Linda och Jessica för att ni sträcker ut vänhanden. Det värmer i hjärtat. Blir så glad att få kontakt med er igen. Härligt med återföreningar:). Grannen har jag inte frågat chans på ännu!

Mini och liten sover sen länge. Maken kollar Matrix och jag sitter i sängen helt kletig av lotion. Nyduschad och tung i kroppen. Kudden nalkas. Tog finaste bilden på min familj idag. Lägger upp den imorn för just nu orkar jag inte stiga upp och ta fram sladden.

D har inte haft förskola idag. Åkte ner till stan och lämnade tillbaka ett par byxor på Åhlens. Träffade Vanessa på H&M. Hon är fan så himla äkta och go. Hon är en vän. Och en sån som jag blir så stolt över. Hon kom till Sverige från Brasilien för så där en 6 år sen. Gift med en svensk man och har en son på 2 ½. Hon har läst in gymnasieämnen och ska nu börja läsa till socionom. Hon gick ut med högsta betyg. Inte för att de är det viktigaste kanske utan kunskapen är den som betyder nåt men ändå. Hon har en sån drivkraft och det är så häftigt att se. Påminner om min fina man:).

Fläkten från datorn bränner mot mitt ben och nacken känns helt överansträngd av min dåliga hållning så nu lägger jag ner locket på datorn.

Imorn när vi vaknar är det lördag, tjohoo!

Önskar alla en god natt!