fredag 28 oktober 2011

Samtal med ett proffs på att lyssna och ljuvliga dotter...

Diskar. När kranen skruvas åt hör jag ett gny från sovrummet. I sängen har D rullat runt och mornat sig. Hon ler brett med hela icke existerande tandraden och hon påminner om en tannalös farbror. Hon är ljuvlig redan när dagen gryr. Jag tar upp henne i famnen.
-Godmorron mammas troll. Jag sätter näsborrarna mot hennes hår, drar in, mmm, babydoft. Ingenting slår den doften.

Klockan är snart 9 och liten ska få gröt.Jag ska sortera rentvätten från igår, städa av och sen ska jag och min vapendragare D, gå och ha samtal med ett proffs på att lyssna. Skönt att prata och prata med någon som inte har tankarna och blicken enbart på D, trots att hon såklart gärna få ta över. Det är jag som är i fokus i em. I en hel timme. Lyxigt! Nog för att jag pratar annars men ingen lyssnar. För att nå fram får jag använda sms, mail eller telefonen. Är D med så får hon uppmärksamheten, som sig bör.

Mitt sockerplommon är 7 månader och 5 dagar och hon tog mig precis i örat och gapade efter min näsa. Lilla trollunge.

Nä, hörni. Nu ska jag ringa maken och mata lillan.

Trevlig helg!

lördag 22 oktober 2011

Lördag morgon har guld i mund...

Och så gryr ännu en dag.
Lördag!

Maken ligger och snarkar i sängen än. Jag och lillan har varit uppe sen 9. Ingen av oss har sovit särskilt mycket. D sov mellan 21-05:30 sen har hon väckt mig en gång i timmen. Jag somnade kl 3. Grannen sjöng och spelade för hela kvarteret.

Mannen kom hem halv 3. Fast jag förlät honom snabbt, då han hade en jordgubbsshake med till mig:).

Klockan halv 5 vaknade jag av mannens tunga snarkningar från soffan. Jag fick tvinga in honom i sängen. Han såg ut att bryta av sig nacken som han låg. Man skulle kunna säga att jag har sovit 1 1/2. Lite lagom så där.

Idag är det gråmulet och en dag på stan känns inte så inbjudande. Annars hade jag tänkt att vi skulle ner och köpa lite ljus, kolla overall till D och ta en fika. Nu lutar det mer åt Väla. Jag gillar inte Väla. Lite mer nu sedan de byggt ut men jag är mer rännstensunge än köpcentrumsbrud.

Efter 3 koppar kaffe och en halv baguette med kalkonsalami och sallad, så ska jag nu försöka övertala en grötgödd dotter att sova förmiddag.

Lycka till önskar jag mig själv.

Trevlig helg!

Är gräsänka, lyssnar på dunka dunka och "tittar" på tv utan ljud...

Jaha. Då var det fredag igen, bara så där. Najs. Jag har sett fram emot den här dagen hela veckan. Maken är ledig på helgen och det är liksom då vi kan vara en familj på RIKTIGT, ja, ni vet.

Då var det bara så ATT. Jag och maken grillade marinerade kycklingvingar och ben på vår inomhus, elgril. Jag slängde ihop färsk spenat med vitlök, smör, sesamfrön och citron. Låter urk men var smaskens. Champinjoner med vitlökssmör och timjans bakade potatisklyftor. Till det drack vi non-alcohol cider ur vinglas och hade tänt upp hela lägenheten med ljus. Inte tänt på, utan tänt upp...heter det så?! Any how. Dottern fick bröstet och sen tog pappan över och nynnade på turkiska vaggvisor och strök henne över pannan, sen infann sig sömnen och D såg så ljuvlig ut att jag ville äta upp henne, then and there.

Klockan var 21. 21:30 åt vi, på tu man hand. Det händer inte så ofta. Då brukar klockan hunnit bli ännu senare, så vanligtvis sitter D i sin sitter på bordet och tuggar på något osmakande, som en strumpa, majskrok eller tå. I dag gjorde hon inte det och maken sa. Jag saknar D. Haha. Vi är fan inte på riktigt kloka.

Vi vill vara föräldrar jämt. R springer upp för trappan för att se D när han kommer från jobbet. Jag längtar efter en stund för mig själv MEN när R rullat iväg med D, så saknar jag henne efter 2 minuter. Jag saknar hennes doft, hennes lilla kropp, hennes röda näsa, hennes djupa blick, hennes fisar, JA, jag saknar hennes uppenbarelse. Ni vet. Ni fattar. Jag saknar henne som vore hon min högra arm. Bokstavligt, min arm. Fast ännu mer ändå.

D sover djupt än. Grannen spelar dunka, dunka. Mannen åkte till kurdiska föreningen för att spela kort. Och här sitter jag i nerspillda pösmjukis och makens tofflor. Tjo fadderittan vilken syn:). Nä, om jag skulle borsta gaddarna och gå och knyta mig...

Om 2 två dagar blir litet sockerplommon 7 månader. Hon är nu 72 cm lång och väger 8567g. Jisses!

Jag och R får nypa oss ibland. Tänka sig att vi har en dotter. Som vi har gjort och som är den roligaste vi båda vet.

Inte visste vi att vi skulle bli sådana föräldrar när vi låg där i Alnaya och sa, -lets make a baby. Det bästa vi gjort. Hands down!

Kolla själv.













måndag 10 oktober 2011

Monday blues...och kaffespill!

Idag är inge bra dag varken för dottern eller mig. Tror kanske att hon har tandsprickning på gång. Jag har trott det en lägre tid men nu verkar det verkligen vara på g. D har sovit 10 timmar men nu sover hon igen efter att ha varit vaken 1½ timme. Jag vaknade kl 5. Somnade igen klockan 7 och sov till nio. Det är svinkallt i lägenheten. Ingen värme har satts på elementen och jag som aldrig fryser annars, fryser nu.

Jag tappade kaffeburken idag. Den var fullproppad med kaffe med den bara gled ur handen på mig. Fram med dammsugaren och fram med ett nytt kaffe paket. Ingen ide´att gråta över spillt kaffe, ELLER?

Vill bara ligga under täcket hela dagen. Hosta är bättre, förkylningen har släppt ganska mycket men kroppen är som en urvriden trasa. Själen också.

 I lördags hade jag och maken en middagsdate. Den första sedan september 2010. Det var på tiden! Det ska vi göra oftare. Vi har inte alls satsat på varandra. Det måste vi göra. Det vill vi göra. Idag när jag vaknar är all energi jag fick i lördags borta???!!!

Jag tror vi behöver tid. Inte bara en vardag som rullar på med skola, jobb, matlagning, blöjbyte, utan en givande vardag. Det får bli så. Vi får göra vardagen och de enkla små stunderna lite mer romantiska och int ebara på rutin.

Barnrytmik eller inte idag??? Jag vet inte?

Nu ska jag diska och ta en dusch, sen får vi se när D vaknar.
Imorn är det 6 månaders kontroll med läkarunderökning på BVC. Är lite orolig för det. Som alltid när det är någon slags kontroll.

Kan det vara det som spökar??

torsdag 6 oktober 2011

Oktober månad, kampen mot cancers månad

Sms:a BESEGRA 5537 till 72988 och skänk 50 kronor till Cancerfonden.


ladda ner appen för att testa dig själv;

http://rosatestet.se/sv/hem/

Steve Jobs R.I.P

Ännu en människa förlorar kampen mot cancer. Han var sjuk länge men det spelar ingen roll för hans anhöriga. Hans bortgång är ändå ett tragiskt slut och ett misslyckande när det gäller kampen mot cancer!

Han var en fantastisk innovatör också. Även då jag inte tycker att tekniska prylar är det viktigaste vi har och ibland kan tycka att de tar över våra liv. Så krävs utvecklingen för att vi alla ska hänga med. Även jag.

Min Iphone är en favorit gadget. Absolut! Jag hade t.o.m kunnat tänka mig en Ipad. Men där satte jag ner foten och bromsade mig själv!

Hur som helst så sörjer jag att cancern tagit ännu ett offer!


Bild lånad av Apple.com

onsdag 5 oktober 2011

Läs om denna fantastiska människa

http://lindaskriver.blogspot.com/2010/11/om-mig-och-min-sjukdom.html

Jag skulle inte sagt nånting...

Nu är det jag som ligger i förkylningstoppen här hemma, igen! Min make hade det intensivt i söndags och sen har han bara mått bättre. Han har jobbat på och gått i skolan som vanligt och igår hjälpte han sin kollega att flytta. Jag fattar inte var han får sin energi ifrån men jag är glad att han har den!

Lilltrollet ligger och sover middag och jag ska göra lite lunch. Köttfärssås från igår!
Inte för att jag känner nån smak men jag måste bli bättre på att äta regelbundet, sjuk eller ej!

Det är skönt att få gnälla lite och tycka synd om sig själv en stund. Det går ju över.
Idag är det molningt och grått och då kan vi vara inne med gott samvete. D är glad vilket som bara hon får leka och leka och leka:)

Min lilla goa unge. Mitt sockerplommon, mitt allt!


Vi är barfota barn både D och jag

söndag 2 oktober 2011

Host här, host där, host everywäre!

Här är vi sjuka. Alla tre mer eller mindre. Minst jag,  (Bara hosta och rossel i halsen).

 mest maken. 





Minst gnäll kommer från dottern.






Hon andas som "Darth Vader" och hostar till så det gör ont i mitt bröst men hon vaknade med ett leende precis och har sovit gott hela natten.

Nu diggar hon till Jill Johnson på Tv 4 nyhetsmorgon.

Jag tvättar. Maken tyckte att 6-11 var en bra tvättid en söndag? Vad är upp med det?

Han hade fest med jobbet i fredags. Var uppe tidigt i lördags men somnade klockan 17 och sov till 21. Sen var han uppe och hostade, nös, snörvlade och tittade besvärat på mig. Han nattade D, så jag förlät honom och bjöd på varma mackor med hemmaglagad champinjonstuvning. Det gick ner!

Han hade slutat röka, IGEN! Personalfesten kom och han köpte cig. Nya Marlboro med nån twistfunktion.??
Sen var han liksom hooked igen, ganska väntat liksom...

Jaja, Han har kämpat med tuggtobak, Oliwer Twist i 3 veckor. Bara tagit nån enstaka cig, säger han!
Nu är det nog röka som gäller. Trots hosta och snörvel. Jag säger att han måste bestämma sig MEN jag har också sett hur svårt det är att sluta, som inbiten rökare. Jag har aldrig varit det. Har mat och andra godsaker som last. Kaffe också! (Fast det drack jag inte alls under graviditeten, pecka äckligt smakade det från första månaden)...Min mamma var en fruktansvärt inbiten rökare. Jag tror hon slutade för 12 år sen. Men hon har tuggat just tobak sedan dess OCH tuggummi. Hela tiden!

Nu täcker en tjock dimma Helsingborg och dottern ålar runt på golvet och av filten. Jag ska ner i "stugan" igen. Mannen snarkar än.

Sunday, Bloody Sunday folks!