mannens sista arbetsdag på 2 månader. Han börjar sin pappaledighet när jag tar ut min semester, nu på måndag. Och fr.o.m januari 2012 får båda föräldrarna vara lediga samtidigt under 30 dagar om barnet är under 1år. Det tänkte vi utnyttja.
Det har varit en hektisk tid med Ds sjukhusvistelse och oron över det och nytt jobb och skola för R i ett rasande tempo. Vi behöver lite familjetid. Finns möjligheten ska man ta den. Blir det snö får han ändå gå in och jobba. Annars vill vi vara tillsammans så mycket det går.
1 mars ska vi flytta och det behövs röjas, slängas, sorteras, städas och packas tills dess. Lika bra att starta efter nyår.
På tisdag nästa vecka åker vi till turklandet i 3 veckor. Det ska bli så skönt att äntligen få träffa Rs familj och låta dem få lära känna sitt barnbarn. De längtar så.
Vi kommer hem lagom till jul. Den 21 december. Då ska gran inhandlas och kläs. Den 23:e händer det nåt spännande men det berättar jag om då.
Nu önskar jag alla en mysig 1:a advent och en skön december. Försök att låta bli att julstressa. Mys med clementiner, nötter, pepparkakor och glögg istället!
Från början handlade den här bloggen om mitt sockerplommon, därav namnet. Nu har jag fått en marängtopp också. Så nu handlar den om båda två. Min man nämns också en hel del och jag skriver mest om vår vardag, min roll som förälder och min trötthet men också om min mammalycka. Varje dag är en utmaning!
fredag 25 november 2011
fredag 18 november 2011
Jag blir lika arg som Albins pappa!
Folk som inte lider av fetma eller ätstörningar, har bra metabolism och kan äta vad de vill eller inte har en fettgen som gör det lättare att lägga på vikt, DE har fan ingen aning om hur svårt det är att tackla ordet och saken VIKT, i sig. Det är ett VÄLDIGT laddat ord för oss som kämpat med det på ena eller andra hållet. Annorexi och bulimi, inkluderat.
Jag läste Malin Wollins krönika, i hennes blogg på Aftonbladet, "Fotbollsfrun".
Vanligtvis tycker jag att hon är en sund och väldigt sympatisk person med självdistans och ironi, som jag gillar MEN idag vete fan vad hon längre signifikerar för mig, i alla fall.
Visst, hon har en poäng. Fetma och barn är allvarligt. Fetma är allvarligt, PUNKT! Däremot avdramatiserar hon problemet genom att inte se orsaken bakom att fetma uppstått.
För att knyta an till rubriken ovan igen, så ska jag förklara min starka åsikt i detta. Jag har själv blivit mobbad. Jag har själv kämpat med och kämpar än med ätstörningar. Jag hetsäter när jag mår dåligt, när ingen ser. Jag är vuxen nu och kan stå för det. Jag har efter 36 år insett att jag aldrig haft en sund inställning till mat. Inte ens på bebsistadiet. Jag klandrar inte mina föräldrar för det. Jag hade tur och hade ett väldigt sport och rörelseintresse som barn och tonåring och det räddade mig från exessiv övervikt MEN det är ju inte det som är min egentliga poäng.
Jag säger inte mer utan lämnar er att bilda er uppfattning om saken.
Malins Wollins krönika:
http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article13945838.ab
Albins pappas ilska här:
http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article13949506.ab
Författarens svar på Albins pappas ilska, avslutar artikeln.
Jag läste Malin Wollins krönika, i hennes blogg på Aftonbladet, "Fotbollsfrun".
Vanligtvis tycker jag att hon är en sund och väldigt sympatisk person med självdistans och ironi, som jag gillar MEN idag vete fan vad hon längre signifikerar för mig, i alla fall.
Visst, hon har en poäng. Fetma och barn är allvarligt. Fetma är allvarligt, PUNKT! Däremot avdramatiserar hon problemet genom att inte se orsaken bakom att fetma uppstått.
För att knyta an till rubriken ovan igen, så ska jag förklara min starka åsikt i detta. Jag har själv blivit mobbad. Jag har själv kämpat med och kämpar än med ätstörningar. Jag hetsäter när jag mår dåligt, när ingen ser. Jag är vuxen nu och kan stå för det. Jag har efter 36 år insett att jag aldrig haft en sund inställning till mat. Inte ens på bebsistadiet. Jag klandrar inte mina föräldrar för det. Jag hade tur och hade ett väldigt sport och rörelseintresse som barn och tonåring och det räddade mig från exessiv övervikt MEN det är ju inte det som är min egentliga poäng.
Jag säger inte mer utan lämnar er att bilda er uppfattning om saken.
Malins Wollins krönika:
http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article13945838.ab
Albins pappas ilska här:
http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article13949506.ab
Författarens svar på Albins pappas ilska, avslutar artikeln.
söndag 13 november 2011
Fars dag!
Idag gratulerar jag alla fäder på fars dag.
Speciellt min egen far och min man, som firar sin första fars dag!
Speciellt min egen far och min man, som firar sin första fars dag!
fredag 11 november 2011
Friday night, alright!
Det blev plötsligt en riktigt bra kväll! Dottern sover som en liten ängel, mannen är på kurdiska föreningen och jag har två nya tidningar att läsa.
Dessutom rullar en bra film i bakgrunden, "Zack and Miri make a porno". Titeln är överskattad men jag gillar Seth Rogen och Elisabeth Banks:)
Nu ska jag återgå till min fina kväll!
Howdy!
Dessutom rullar en bra film i bakgrunden, "Zack and Miri make a porno". Titeln är överskattad men jag gillar Seth Rogen och Elisabeth Banks:)
Nu ska jag återgå till min fina kväll!
Howdy!
111111
Roligt datum. Ska se om jag kommer ihåg att kolla klockan 11 sekunder över 11:).
Var uppe halv 7 och skickade iväg mannen till jobbet. Det har jag inte gjort på minst en månad. D och jag brukar ligga i sängen till halv 9. Hon somnar i regel 8 halv 9 så hon får för det mesta sina timmar. Annat är det med mig som fortfarande vaknar och kollar till henne flera ggr per natt. Dock inte 10 ggr som tidigare.
Tog en banan när maken gick. Kände då att jag var mer hungrig. Lika bra att göra frukost och brygga kaffe, så det har jag ätit och druckit nu. Kollar sulkivagnar till Turkiet resan och läser bloggar. Har nyheterna på i bakgrunden. Ska bara svälja sista klunken kaffe sen ska jag krypa ner bredvid dottern och mysa.
Jag ska drömma om vår nya lägenhet med uteplats, som står färdig 1 mars 2012. Skrev på kontrakt igår. Känns jätte bra!:)
Happy Friday folks!
tisdag 8 november 2011
Rekommendation
fundedbyme.com/projects/2011/11/radda-hugo/
Jag vidarebefordrar en adress där du har möjlighet att hjälpa med en gåva. Jag skänkte 50 kronor.
Jag har sagt det innan, tror jag. Ingen kan göra allt men alla kan göra något.
Jag vidarebefordrar en adress där du har möjlighet att hjälpa med en gåva. Jag skänkte 50 kronor.
Jag har sagt det innan, tror jag. Ingen kan göra allt men alla kan göra något.
lördag 5 november 2011
Lördagsgodis!
skulle man ju kunna önska sig idag. Det gör jag också.
Dagen har varit ganska blä. Fast solen sken när jag vaknade och dottern sken i kapp med den. Så kände jag mig dyster som den mörkaste, kallaste vinterdag man kan tänka sig. En del ljusa stunder har det varit. När D vinkat till mig, flera gånger, sträckt sig efter min hand, tagit den och lett med hela den icke existerande tandraden. Då har en enorm värme spridit sig i min kropp.
Jag somnade 20 minuter när R och D var ute och gick i fm. Jag vet att jag drömde om D men inte vad.
Jag har ännu inte duschat. Fick tvinga mig själv att borsta tänderna klockan 4. Då hade jag somnat igen och D sov tungt bredvid mig i 2 timmar. R hade lagt sig ner på soffan och somnat, han också. Trötta familjen.
Nu är R och slaktar lamm, halal. Det låter värre än det är. Det är den stora muslimska högtiden Bayrams första dag är imorn. Nu kommer han indragandes med 13 kilo. File´, lammracks, kotlett, sadel. Ja, riktigt fint, ser det ut. Han har lite inälvsmat också, men det rör jag inte.
Den enda jag vet som kan laga lever, är min mamma men det är hennes sås som gör det. Annars är jag inte för det, alls. Annars ser jag fram emot att äta lamm. R kan tillaga det. Då är det så det smälter i munnen. Inte att förknippa med "lamm smakar som kofta" alls.:)
Dotter sover sen knappt två timmar. Gott dessutom verkar det som på hennes avslappnade anlete.
Nu börjar jag känna lite lördagskänsla ändå.
Michael Wiehe, tolkade en av Eva Dahlgrens sånger i "Så mycket bättre" på 4:an precis. Och det var ritkigt bra.
Nu ska jag umgås med mannen.
Dagen har varit ganska blä. Fast solen sken när jag vaknade och dottern sken i kapp med den. Så kände jag mig dyster som den mörkaste, kallaste vinterdag man kan tänka sig. En del ljusa stunder har det varit. När D vinkat till mig, flera gånger, sträckt sig efter min hand, tagit den och lett med hela den icke existerande tandraden. Då har en enorm värme spridit sig i min kropp.
Jag somnade 20 minuter när R och D var ute och gick i fm. Jag vet att jag drömde om D men inte vad.
Jag har ännu inte duschat. Fick tvinga mig själv att borsta tänderna klockan 4. Då hade jag somnat igen och D sov tungt bredvid mig i 2 timmar. R hade lagt sig ner på soffan och somnat, han också. Trötta familjen.
Nu är R och slaktar lamm, halal. Det låter värre än det är. Det är den stora muslimska högtiden Bayrams första dag är imorn. Nu kommer han indragandes med 13 kilo. File´, lammracks, kotlett, sadel. Ja, riktigt fint, ser det ut. Han har lite inälvsmat också, men det rör jag inte.
Den enda jag vet som kan laga lever, är min mamma men det är hennes sås som gör det. Annars är jag inte för det, alls. Annars ser jag fram emot att äta lamm. R kan tillaga det. Då är det så det smälter i munnen. Inte att förknippa med "lamm smakar som kofta" alls.:)
Dotter sover sen knappt två timmar. Gott dessutom verkar det som på hennes avslappnade anlete.
Nu börjar jag känna lite lördagskänsla ändå.
Michael Wiehe, tolkade en av Eva Dahlgrens sånger i "Så mycket bättre" på 4:an precis. Och det var ritkigt bra.
Nu ska jag umgås med mannen.
onsdag 2 november 2011
Läste, somnade på locket och var totalförvirrad!
Tog en långdusch och började sen läsa min bok. "Just Kids" med Patti Smith. Bra början men jag var så trött att jag måste ha somnat, dreglandes, på soffan.
Vaknade av ett ryck. Var är D, var min första tanke. Min andra, shit, vad är klockan. Ungen är hos mamma och pappa och klockan visade halv 1. Paniken lade sig, sakta.
Lunch, lite ansiktsmålning och sen gick jag genom höstlöven ner i stan. Det var 16 grader och solen värmde skönt. Ljuvliga dag. Ju närmare jag kom mina fäöräldrar dessto mer växte saknaden efter D. Mitt lilla sockerplommon.
Jag köpte fika, gjorde ett ärende och mötte upp mamma och pappa med D sovandes i vagnen kl 15. 4 dryga timmar hade jag varit utan min fina tös. Det är ju inte länge. När hon börjar dagis blir det nog längre MEN det dröjer ju än, tack och lov!
Annars kom vi hem kvart över 17. Då var det redan mörkt. Mannen låg och sov, helt utmattad efter jobbet och jag råkade trampa i spilld köttfärssås. Det hade också hamnat på vita mattan. Nu står det 1-1 i klumpighet och tomatröra på mattan. Mannen hade inte ens märkt att han tappat det, när han glufsade i sig resterna från kvällen innan:). Skönt att inte vara den enda som kladdar. En skursvamp och Yes med vatten senare så var fläckarna borta!
Idag vaknade jag och D till ett mulet och disigt Helsingborg. Dimman har liksom hägrat här över i veckor nu. Igår var det rekordvarmt. Idag ser det kallt ut.
Efter lunch ska vi rulla ut. Har bestämt träff med en kollega, Linda och sen ska vi möta upp mamma på stan och köpa en ram till ett förstorat foto på D, som min far ska få på sin födelsedag, imorn.
Vi firar min far med god middag, hela familjen, på söndag. Det ska bli mysigt! Imorn ska vi boka resa till Turklandet. Dags att hälsa på mannens familj. På söndag börjar den muslimska högtiden Bayram. Den varar i 4 dagar, så vi ska fira med vänner till R, nästa vecka.
Nästa vecka ska vi även göra pass till D och ansöka om dagisplats!
Nu har jag gnuggat sömnen ur ögonen och sista kaffet har runit ner längs strupen. Nu är det snart lunch!
Vaknade av ett ryck. Var är D, var min första tanke. Min andra, shit, vad är klockan. Ungen är hos mamma och pappa och klockan visade halv 1. Paniken lade sig, sakta.
Lunch, lite ansiktsmålning och sen gick jag genom höstlöven ner i stan. Det var 16 grader och solen värmde skönt. Ljuvliga dag. Ju närmare jag kom mina fäöräldrar dessto mer växte saknaden efter D. Mitt lilla sockerplommon.
Jag köpte fika, gjorde ett ärende och mötte upp mamma och pappa med D sovandes i vagnen kl 15. 4 dryga timmar hade jag varit utan min fina tös. Det är ju inte länge. När hon börjar dagis blir det nog längre MEN det dröjer ju än, tack och lov!
Annars kom vi hem kvart över 17. Då var det redan mörkt. Mannen låg och sov, helt utmattad efter jobbet och jag råkade trampa i spilld köttfärssås. Det hade också hamnat på vita mattan. Nu står det 1-1 i klumpighet och tomatröra på mattan. Mannen hade inte ens märkt att han tappat det, när han glufsade i sig resterna från kvällen innan:). Skönt att inte vara den enda som kladdar. En skursvamp och Yes med vatten senare så var fläckarna borta!
Idag vaknade jag och D till ett mulet och disigt Helsingborg. Dimman har liksom hägrat här över i veckor nu. Igår var det rekordvarmt. Idag ser det kallt ut.
Efter lunch ska vi rulla ut. Har bestämt träff med en kollega, Linda och sen ska vi möta upp mamma på stan och köpa en ram till ett förstorat foto på D, som min far ska få på sin födelsedag, imorn.
Vi firar min far med god middag, hela familjen, på söndag. Det ska bli mysigt! Imorn ska vi boka resa till Turklandet. Dags att hälsa på mannens familj. På söndag börjar den muslimska högtiden Bayram. Den varar i 4 dagar, så vi ska fira med vänner till R, nästa vecka.
Nästa vecka ska vi även göra pass till D och ansöka om dagisplats!
Nu har jag gnuggat sömnen ur ögonen och sista kaffet har runit ner längs strupen. Nu är det snart lunch!
tisdag 1 november 2011
Barnledig och makrill på mattan.
Detta är unikt. Jag, utan barn, i en hel för-eftermiddag. Till klockan 15 i alla fall. Från 10:40. Det här med antalet timmar är viktigt.
Min mamma har semester så hon och pappa var här för en stund sedan och hämtade D. Hon var själa glad att se dem. Nu har de rullat iväg med vagnen och skulle ut i skogen och kolla in träd och buskar och sånt. Kottar kanske. Hon kommer inte sakna mig alls.
Jag har en klump i halsen. Den släpper nog inte på ett tag MEN jag måste lära mig att vara utan hennes uppenbarelse en stund. Detta är andra gången. Förutom när hennes pappa tar ut henne. Men då vill jag att de ska komma hem efter 5 minuter.
Då brukar jag städa, så tiden ska gå. Idag har jag lovat min mamma att inte städa alls. Det enda jag ska göra som är ett måste är att slänga skräp.
Sen är jag ledig.
Ledig! Vilket överskattat ord i detta sammanhag. Jag tror att jag skulle varit känguru istället. En sån med ficka på magen, som barnet ligger i. En sån med en enorm kraft i högern om nån kommer för nära. En sån skulle jag vilja vara. Alltid ha barnet nära. På kroppen.
Haha, vad banal jag är.
Nä om jag skulle ta och vara ledig nu då. När jag kan. Jag har liksom glömt hur man gör?
Jag tappade precis makrill i tomatsås på vita mattan. Jag tror jag är nervös. Blir liksom extra klumpig då.
Nu ska jag alltså ha egentid, då ja. Jag återkommer om hur det går.
Jag fattas mitt barn...REDAN! (20 minuter har gått)!!
Min mamma har semester så hon och pappa var här för en stund sedan och hämtade D. Hon var själa glad att se dem. Nu har de rullat iväg med vagnen och skulle ut i skogen och kolla in träd och buskar och sånt. Kottar kanske. Hon kommer inte sakna mig alls.
Jag har en klump i halsen. Den släpper nog inte på ett tag MEN jag måste lära mig att vara utan hennes uppenbarelse en stund. Detta är andra gången. Förutom när hennes pappa tar ut henne. Men då vill jag att de ska komma hem efter 5 minuter.
Då brukar jag städa, så tiden ska gå. Idag har jag lovat min mamma att inte städa alls. Det enda jag ska göra som är ett måste är att slänga skräp.
Sen är jag ledig.
Ledig! Vilket överskattat ord i detta sammanhag. Jag tror att jag skulle varit känguru istället. En sån med ficka på magen, som barnet ligger i. En sån med en enorm kraft i högern om nån kommer för nära. En sån skulle jag vilja vara. Alltid ha barnet nära. På kroppen.
Haha, vad banal jag är.
Nä om jag skulle ta och vara ledig nu då. När jag kan. Jag har liksom glömt hur man gör?
Jag tappade precis makrill i tomatsås på vita mattan. Jag tror jag är nervös. Blir liksom extra klumpig då.
Nu ska jag alltså ha egentid, då ja. Jag återkommer om hur det går.
Jag fattas mitt barn...REDAN! (20 minuter har gått)!!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)