Min mamma har semester så hon och pappa var här för en stund sedan och hämtade D. Hon var själa glad att se dem. Nu har de rullat iväg med vagnen och skulle ut i skogen och kolla in träd och buskar och sånt. Kottar kanske. Hon kommer inte sakna mig alls.
Jag har en klump i halsen. Den släpper nog inte på ett tag MEN jag måste lära mig att vara utan hennes uppenbarelse en stund. Detta är andra gången. Förutom när hennes pappa tar ut henne. Men då vill jag att de ska komma hem efter 5 minuter.
Då brukar jag städa, så tiden ska gå. Idag har jag lovat min mamma att inte städa alls. Det enda jag ska göra som är ett måste är att slänga skräp.
Sen är jag ledig.
Ledig! Vilket överskattat ord i detta sammanhag. Jag tror att jag skulle varit känguru istället. En sån med ficka på magen, som barnet ligger i. En sån med en enorm kraft i högern om nån kommer för nära. En sån skulle jag vilja vara. Alltid ha barnet nära. På kroppen.
Haha, vad banal jag är.
Nä om jag skulle ta och vara ledig nu då. När jag kan. Jag har liksom glömt hur man gör?
Jag tappade precis makrill i tomatsås på vita mattan. Jag tror jag är nervös. Blir liksom extra klumpig då.
Nu ska jag alltså ha egentid, då ja. Jag återkommer om hur det går.
Jag fattas mitt barn...REDAN! (20 minuter har gått)!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar